Inlägg

Projekt Luktärt - redovisning.

Bild
I kallaste februari månad fick jag en sådan längtan efter sommaren, blommor och väldoft. Så med stor entusiasm sjösatte jag Projekt Luktärt.
Ett 60-tal frön blötlades och såddes. Det var 2/3 flerfärgade blommor av lite olika sorter samt 1/3 blåa. Miljön var perfekt med 10 graders temperatur och extra växtbelysning.

Cirka 75 % av mina frön grodde. De blåa var sämst, så jag skrev och klagade till fröföretaget som vänligt nog skickade mig 5 nya fröpåsar som ligger här hemma och skräpar nånstans, osådda.
Nåväl. Plantorna började komma upp - åtminstone ungefär hälften av dem. Resten vissnade och dog av oförklarlig anledning.

Juni månad kom. I full panik insåg jag att mina Luktärter, alla 16 stycken, måste i jorden bums! Vi skulle ju avresa mot Frankrike den 9:e.
Blomstänglarna var 30-40 cm höga och mycket gängliga och ömtåliga. Några dagar innan avresan planterade jag ut dem, frostrisk eller inte. Svärfar B lovade att ge dem lite vatten, bussigt nog.

Jag planterade mina Luktärter på två s…

Väder och Fläder.

Bild
Sitter här och kurar. 13,2 grader på termometern. Regn. Är det inte canicule som vi hade under mitten på juni i Autignac, så är det närmast novemberliknande grått och kallt i Ångermanland nu. Det där lilla ordet lagom existerar tydligen inte i år. 25 grader och sol, det vore väl lagom?
I ren desperation har jag tänt en brasa i vedspisen.


Vädret till trots blommar det enormt i trädgården denna sommar. Fläderbusken är riktigt praktfull. Men någon saft blir det inte. Det finns flaskor kvar i frysen sedan ifjol, eller kanske året dessförinnan. När i hela friden dricker man saft? Smaken på flädersaften är ju visserligen god, men det är väl inget man kan dricka "till vardags", ettersött och onyttigt som det är. Jag kommer inte heller på några högtidliga tillfällen då man skulle vilja ta sig ett glas med saft... när det finns vin!
Visst kan man väl bjuda barnbarnen, men de är säkert lika glada att få brunfärgad läskeblask.
Nej, här avnjuter vi fläderblommorna där de sitter kvar på …

Lite inredning.

Bild
Mina vitsprayade Jie-keramikplattor blev inte bra - först. Väl uppe på väggen i Vita Ängelns trappa var det helt fel vit kulör, visade det sig. Jag blev tvungen att måla om dem igen. Men sen blev det som jag tänkt mig.




Det lilla plåtskåpet har flyttat till köket. Det hade inte riktigt funnit sin plats hittills, utan burits runt från gästrummet via matrummet för att landa här. Placeringen känns helt rätt nu, det saknades nånting mot väggen under smideshyllan. Jag får lite mer förvaringsutrymme på köpet.


Ett enkelt halvbord, eller månbord, från Ikea under fönstret i matrummet. Jag har tittat på äldre sådana bord en tid, men de har nästan aldrig någon hylla under. Jag vill ha en diskret plats för "le Livebox" med internet från Orange. Sån här vardagsteknik är sällan speciellt snygg. Det blev en trivsam liten hörna med lampa och fåtölj där vi slår oss ner förvånansvärt ofta. 

I våras köpte jag ett litet skåp på Brocante du Taureau i Beziers. Det var fixat i Shabby Chicstil, komp…

Utekök.

Bild
Det är mysigt att grilla och gott blir det. Hemma i ångermanländska skogen har vi en kolgrill och det är bara att brassa på utan att oroa sig över några grannar och eventuell rök i deras halsar.
På Vita Ängelns terass är grilllning inte lika okomplicerat eftersom vi befinner oss mitt i bykärnan med många boende runt omkring. Därför har vi införskaffat en gasolgrill som inte osar och ryker så våldsamt. Dessutom har en liten bänk med vask kommit på plats. Vatten och avlopp fanns redan här på terassen.
Det är ju så himla långt till köket inne, minst två meter...

Lika men ändå inte.

Bild
Jag måste bara visa upp dessa helknasiga brickor. De är fyndade på olika loppisar med ett par års mellanrum.
Tänk att någon (designer??) har suttit och klurat ut vilket motiv det ska vara. Och tänkt att det skulle vara samma motiv, men ändå inte. När man börjar detaljstudera de olika delarna i bilden ser man att det är samma saker som återkommer. Till vänster en korg med baguetter och lite grönt. Sedan blombukett. Fruktfat, ägg, flaskor och glas. Allt placerat på samma sätt, men detaljerna skiljer sig åt. Det enda som bryter mönstret lite är väl cigarettpaketet på en askkopp på den nedre brickan. På den övre är det en skål med bär istället.
 Jag undrar hur många sådana här brickor som tillverkades? Jag vill ha dem ALLA!

Jie-Keramik.

Bild
Dessa keramiktavlor måtte väl varenda kotte känna igen! Högst troligt är väl också att någon av Er, kära läsare, har en och annan i sin ägo. Jag ser dem mycket ofta alla fall, till exempel under mina hembesök i jobbet. De är inte så särskilt vackra, där de hänger. Men designen, motiven och färgsättningen gör att det inte går att ta miste: väggreliefer, 1970-tal, från det gamla ärevördiga företaget Jie-Keramik.


De där borde jag enkelt kunna samla på mig för noll och intet, tänkte jag lite naivt. De kan ju inte ha något värde, fullständigt urmodiga som de är. Men så lätt var det inte. Och inte helt gratis heller, även om de flesta inte betingar några tresiffriga belopp precis.
Tavlorna ovan har jag köpt under vinterns lopp. Jag har valt ut motiv med de djupaste relieferna.

Varför?

Tänk er dem i grupp, vitmålade, på en putsad, vitmålad och fransk vägg. Det kan nog bli riktigt bra!







Uppskruvat.

Bild
Skruvdragaren har fått jobba en del under påskveckan i Vita Ängeln. Jag har alltid lite blandade känslor när det gäller att borra brutala hål i vackra orörda väggar, men måste man, så måste man. Inreda alltså.

 Min egentillverkade makraméampel.

Belysning i trappan till andra våningen har äntligen kommit på plats. Den trista sladden med vidhängande glödlampa som hängt här i några år har ersatts av en något mer genomtänkt armatur. Och så en dramatisk makramébonad. Köpt i butik denna gång.

Vägglampan som jag ropade in på Tradera i vintras. Jag tycker verkligen den är jättefin där den hänger och kastar ljusreflexer på väggen.

Ingen bra bild, men jag fyndade 70-talsfåglarna på rad, från Jie Keramik, på Tradera. Bara för att färgerna är exakt (!) samma som i väggtextilen. Och för att de är så gulliga.